En fransk kliché

Jag vet att tro på allt kommer falla naturligt på plats när man anländer i ett främmande land är gulligt och naivt.

Men allt har fallit naturligt på plats och varenda cell inom mig trivs här i Paris hos Jon.
Jag älskar att få bo med Jon, men Jag har också hittat mina egna skäl att älska mitt nya hem som från arkitektur och mat, till dess sevärdheter, unika charm och inget kaffe smakar så bra som i Paris. Staden har tagit mig med storm likt ingen annan stad har gjort förut och min kärlek till denna vibrerande plats vet jag nu kommer direkt från hjärtat och inte från de filmer och böcker som jag sett och läst under min uppväxt.
När man pratar om stereotyper så är de ofta överdrivna, men stereotypen av fransoser är den sann. På alla caféer sitter det äldre farbröder i klungor med vita skjortor, kedjeröker och dricker espresso. Rödvin dricker man i mängder och de franska kvinnorna är eleganta. Alla hus har små franska balkonger. Fransmän som spelar dragspel på gatan. De högljudda samtalen med de där skorrande R:en. så jäkla fint. På helgerna köper vi nybakade croissanter och en cafe au lait. Häpnadsväckande arkitektur. Allt är så klyschigt , men glöm inte varför en kliché blir till en kliché; för den är sann.

Jag har bott här snart i en månad och få vakna upp varje morgon bredvid Jon är lyx– varenda cell inom mig trivs i den stunden. Fick en fråga om hur Jon och jag träffades. Jag har skrivit mycket från de första gånger vi sågs, som små berättelser. Skulle det vara kul om jag publicerade små utkast från mina texter?

Gillar

Kommentarer

Sophie
Sophie,
Ååh ja gör det! Vore så kul att få läsa.
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229